Nu ikväll tog jag tummen ur arslet och tog mig tid att skriva på mitt personliga brev.
Nu mer jag tänker och skriver ju mer ångrar jag att jag inte började tidigare. Det är svårt att skriva om sig själv. Framstå som bra. Duglig. Välj mig! Att vara ärlig är inga problem. Jag har en del att skriva. Mycket bra saker. Saker som trycker på att jag skulle bli en bra polis. Att passa för yrket. (Tycker jag).
Det skirsvåra är att veta hur man ska skriva det. Är allt nödvändigt? Hur framstår jag som den bäst lämpade? Hur sticker jag ut?
Skulle jag börjat tidigare hade jag haft tid att reflektera över det. Men det har jag inte nu tycker jag.
Ska försöka skriva det sista i helgen och när det är dags lägger jag ut den på bloggen så ni kan totalsåga den så att jag kn skriva om den till den bästa!
Usch jag förstår att det är svårt! Rent spontant så tycker jag att du ska försöka undvika att...hm hur säger man "övertyga dom om att du är den bästa", alltså rada upp en massa argument "jag är faktiskt jäääättestresstålig så jag skulle bli en jättebra polis, visst visst visst?", det blir bara töntigt. Så försök mer att beskriva DIG, och tänk inte så mycket på att de som läser brevet är antagningsmänniskor på Polishögskolan. Det är så lätt att det blir en massa klyschor annars. Var ärlig bara "det här är jag, take it or leave it" :P
SvaraRaderaGud vad osammanhängande jag skriver känner jag...
jag tycker du ska skriva den som en tidningsartikel, intervjua dig själv med rubrik och layout och allt sånt.
SvaraRadera